torsdag, augusti 06, 2009

Sommar

Hej igen det gick ju bra det där att komma in i bloggen.
Nusse har gett mamma idiotsäkra instruktioner, den gossen är ett fynd
 
I min senaste drapa hade jag synpunkter på dödsannonser.
Det skulle jag inte haft. Plötsligt blev dödsannonser ett faktum.
Den 23.7 dog min kära syster Vera och redan den 2.8 drabbades vi av ett nytt dödsfall.
Philips svärfar Bengt somnade in efter en kort tids sjukdom.
Innan dess hade vi precis återhämtat oss lite efter att vår älskade hund blev svårt sjuk och måste avlivas. 11 år och 8 månader gammal, så ett långt fint bulldoggsliv hade Offa..Mimmitussen...Sprattelsvansen i alla fall haft.
Sommaren blev inte sig lik.
 
Om du som jag såg och hörde mediet Sture (eller vad han heter som privatperson)...något på A som medie, berätta om den andra sidan, ja då känns det riktigt bra. Han talar om möte med alla kära ... tid och rum har andra dimensioner, men kärlek är det vi möter.
Ett religöst budskap fast utan domdedagsprofetsior och straffkommenderingar. 
Han talar också om hur vi i dödsögonblicket får en sekundsnabb resumeé av våra liv.
Det som var fachinerande var, att alla nära-döden-upplevelser  som har berättats fanns där och kärleksbudskapet, men utan någon trohetsförklaring  till någon Gud.
Mycket uppmuntrande.
Rekommenderar att du kollar om det dyker upp någon repris på 24:an
Själv ser jag min Offa lekandes med Gull-Majs lilla Asta som blev ängelhund samma vecka som Offa.
Indianernas tro var att själen tog plats i en fågel en tid efter döden, så den lilla bofink som pickar frön där Offa brukade ligga och gassa sig i solen heter numera Offa och får lite smaskiga brödsmulor som belöning.Klart att den kommer tillbaka.
 
Syster min, säger syskonbarnen visade sig som en havsörnshona över Ön Djuphaga, som var hennes föräldrahem. Dagen efter
försvann hon med sin hanne ...trösterik iakttagelse.
Själv har jag alltid varit förälskad i andhonor och kommer väl kvackande vid Ulvsunda sjön för att pigga upp maken, den dagen det blir aktuellt.
 
På min begravning ska det vara fest,
en välregisserad sådan eftersom det är min sista föreställning så att säga. Massor med sång och bra musik och så har jag bett min klasskamrat Mona Malm att läsa ett brev för mig.
Massor med god mat och gott att dricka... ingen får ta bilen med sig..
Alla ska bli lite gråtmilt pottiga och berätta om allt hysterisk kul vi gjort tillsammans och alla korkade idéer också.
Då ska jag sitta som en lite andhona i en fönstersmyg och skratta med och glädjas åt alla som får fortsätta leva i denna knäppa men underbara värld.
kram på er alla tokstollar.
 
 

Sommaren 2009

Tillbaka i burken , nu ska vi se om jag gjort rätt